Du stod där du stod, jag går där jag går.
Är man värd att må dåligt? Är man värd att må bra? Trots att jag vet om att man är värd så mycket mer så förtjänar vi alla så mycket bra också. Jag är/var lika rädd för att bli kär men också lika rädd för att bli lämnad. Ingen vill bli sårad, men det är också något som kommer att hända oss alla. Och man tar sig alltid ur jobbiga saker med lärdom och också som en starkare peson. Man har sina dagar då det tar emot extra. Ibland känns det faktiskt som att man är helt jävla ensam. Fast man vet att man egentligen inte är det.
Kommentarer
Postat av: Pouline
sv: åh tack! puss
Postat av: Evelina
Åh va fint gumman, det stämmer så bra! Men man är aldrig ensam, du har alltid mig
Postat av: Caroline - Foto | Gran Canaria | Mamma
Tack snälla! :)
Trackback